Leva och låt leva!

2009-04-15 [16:39] 

Sakta men säkert smälter jag ner till en oformlig massa. Bidar min tid i dyn och undrar om jag någonsin ska få möjlighet till att ta ett friskt andetag igen.

De har bestämt sig och de har försökt, men de kommer inte att klara det lika bra som jag gör. Eftersom jag kan faktiskt förrena en illusorisk värld med verkligheten utan att låta omvärlden påverka mitt mående på ett mer djukgående plan.

Men samtidigt brinner en önskan och en längtan i mig att vara precis som alla andra och tycka som alla andra.

Men samtidigt så inser jag att den önskan bara är en önskan skapad av en illusorisk verklighet utan förankring i det alldagliga verkliga livet.


Lycklighet

2009-03-14 [18:53] 

Samlar på lycklighet. En sådan där mängd känslor som man blir alldeles pirrig av. Kärlek, medkärlek, samkärlek, vänskap, medvänskap, samvänskap och allt annat under en och samma himmel. 

Sittandes där med alla man känner i en stor och mjuk säng pratandes alldagligheter, dricka valfri dryck, äta småplockmat och bara må bra. För det är väl vad allting egentligen går ut på, att må bra?

Fast folk verkar sträva efter någonting mer, någonting större och bredare och kanske längre. Men finns det någon större, bredare, längre och mäktigare än lyckligheten?

Just nu känns det inte som om det finns det. Allting är bara så pirrigt, varmt och alldeles underbart inuti mig. Därför som mina tokiga bohemiska, new-age vänner är här, dricker te och äter småplocksmat. Ja, musik finns det på i bakgrunden, en salig blandning eftersom vi aldrig kan enas om en sorts.

Varför sitter jag då här? Ja, för att beskriva lyckligheten för er andra så ni vet vad det är då ni stöter på den. Nu försvinner jag tillbaks till min dagslycklighet!


En i mängden av andra tokar i cyberrymden. Skriver om mestadels viktigt och oviktigt i mitt och andras liv. Tänker mig inte vara någon speciell människa utan skriver om helt vanliga saker som händer i vardagslivet.